Gustavs mamma startade en insamling på Barncancerfondens hemsida där tanken var att Barncancerfonden skulle använda dessa pengar till att köpa in tv-spel och dylikt som barnen på CAST kunde få använda när de är ligger där dag ut och dag in. Tyvärr så sa fonden att de inte kunde använda insamlade pengar till specifika önskemål så de 145 000 insamlade kronorna kommer istället gå till forskning. Självklart är det jätte bra också men samtidigt så borde det ju också ligga i fondens intresse att underlätta tiden på sjukhus för barnen där.

Nu har alltså blogemup.se tagit tag i saken och uppmanar alla sina läsare att donera gamla tv-spelskonsoller och spel  som kan underlätta vardagen för barnen och även de vuxna som finns på CAST. Så har du eller någon som du känner ett gammalt tv-spel där hemma i gömmorna som du inte vet vad du ska göra åt; lägg det i en kartong och skicka det till CAST!!! Jag ska packa ihop mitt PS2 och skicka iväg det så fort aktivitetsstödet kommer inte på kontot Glöm nu inte att SPRIDA detta fantastiska sätt att glädje människor som går igenom en svår tid i sitt liv.

Skicka era gåvor till:
Britt-Marie Svahn
Verksamhetschef
CAST B 87
Karolinska Universitets Sjukhuset/Huddinge
141 86 Stockholm

Märk paketet ”Tv-spelshjälp”

För att läsa hur det går för Gustav så titta in på hans blogg

PS: Glöm inte läsa inlägget nedanför

Om det är någon som missat denna blogg så titta in hos Abbe - jag lovar att du inte kommer ångra besöket. Abbe är en stor liten kille som redan vid 4 års ålder genomgått mer än vad många gör i hela sitt liv. Han föddes med ett hjärtfel, en kromosonavvikelse som kallas Catch22. Han har opererats fler gånger än en människa borde behöva och just nu väntar en svalglambåoperation. Personligen kommer jag på sätt och vis sakna Abbes nuvarande tal men samtidigt så kommer det garanterat rinna tårar den dagen man får se en video på Abbe där han pratar riktigt bra.

Det senaste inlägget hos Heja Abbe handlar om Sixten, en liten kille som precis nyligen har opererats för svalglambå och det var en lyckad operation, än så länge. Dock inte helt utan några komplikationer efter uppvaknandet men Sixten är nu hemma igen. Återigen sitter man här med tårar i ögonen och känner hur det värmer i hela kroppen; ni vet när det känns så där härligt kärleksfullt och man blir verkligen  genuint glad över något. Nästan så att man får en känsla av nyförälskelse En underbar känsla helt enkelt!!

I övrigt idag så väntar jag på rörmokare som är här för att fixa trasiga element. Dom är hos min granne, någon av dom, så jag hoppas de kommer snart. Jag har fyra element hos mig, ett är inte på men det är det som genererar värme i min lägenhet. De som är på är iskalla. Det var lite över 20 grader här i går kväll – det är allt för kallt för mig och framförallt på vintern. Jag vill ha runt 22 grader vid den här tiden på året, gärna lite varmare ändå. Man ska inte behöva sitta inne och frysa tycker jag. Gör inte mina leder något bra alls, inte undra på att man har mer ont än någonsin. Nej nu får det blir lite gröt och sen kaffe tror jag bestämt.

Så marsch iväg och läs Heja Abbe nu